Till Keira Knightleys Försvar

Keira Knightley i Anna Karenina (2012)

2013 hade Begin Again premiär på filmfestivalen i Toronto. Regisserad av John Carney och med Keira Knightley och Mark Ruffalo i huvudrollerna blev den en publikfavorit och The Weinstein Company köpte distributionsrättigheterna. Ett år senare hade filmen premiär. Den handlar om en singer-songwriter (Keira Knightley) som dumpat sin rockstjärna till pojkvän (Adam Levine) och försöker leva ett liv i New York City ensam, men blir snabbt upptäckt av en avdankad manager (Mark Ruffalo) och tillsammans skapar de magi. Filmen blev inte en överdriven succé i USA, men tjänade tillräckligt mycket pengar för en independent-film, men den blev däremot en sleeper hit i Sydkorea. Kan även tilläggas att låten Lost Stars blev Oscarsnominerad.

Nu, tre år senare, har Carneys film Sing Street premiär och nu har han börjat mer eller mindre prata skit om Keira Knightley i media. Han har sagt det var jobbigt att arbeta med henne, kallar henne oförberedd och han tycker det är skönt han inte behöver jobba med "supermodeller" igen. Han hävdar till och med att Adam Levine och Mark Ruffalo var bättre i filmen, vilket inte stämmer alls. Ett av hans argument var att Knightley inte kändes äkte då hon inte kunde spela instrument eller var en van sångerska. 

1) Kan förstå att Carney inte var nöjd med en Hollywoodproduktion, men var professionell.
2) De flesta recensenter betonade att Knightley var den bästa i ensemblen. En fräsch ny sida av en skådespelerska som oftast förknippas med kostymdramer.
3) Knightley är ingen "supermodell" utan en två gånger Oscarsnominerad skådespelerska.

Det är den tredje punkten jag blir särskild upprörd över. Knightley har gång på gång varit tvungen att motbevisa människor som bara tycker hon är "ett vackert ansikte". På Internet har folk pratat skit om henne och kallat henne för "anorexia bitch" osv. Hennes agerande är polariserande och det finns de som antingen älskar henne eller hatar hennes skådespelarteknik. Fine, man kan inte gilla samma. Däremot förminskar man hennes prestationer och hårda arbete när man kallar henne för "supermodell". Detta är en skådespelerska som arbetat sen barnsben, varit huvudrollsinnehavare i ett antal dramer och konstant tagit risker. När Pirates of the Caribbean tog slut försökte hon inte bli en actionskådespelerska, utan valde att köra mindre budgetar och smalare filmer. Sen ska jag säga en sak. Det är jävligt starkt av en skådespelerska som ständigt blivit mobbad för sin haka på internet att ställa upp i en film som betonar hennes haka på ett sånt stort sätt (A Dangerous Method).

Visst hon plutar ibland. Visst hon är vacker. So? Det finns fortfarande en stigmatisering att skådespelerskor ska vara vackra, men inte för vackra. Sexiga, men inte för sexiga. Isåfall blir de placerade i ett fack som "oseriös" och har svårt att ta sig ifrån det. Sen har skådespelerskor överlag svårt att ses som "stora" skådespelarikoner. Få skådespelare nämner ens skådespelerskor som förebilder, medan skådespelerskor oftast kan nämna både män och kvinnor som förebilder.
Detta medan Matthew McConaughey kan floppa i ett helt årtionde och bli känd för sina muskler och sen ett två tre göra artistisk comeback. Blir så förbannad. Ge skådespelerskor en ärlig chans. Detta är varför det finns diskriminering. Om Matthew McConaughey kan göra en comeback ska fan ta mig Halle Berry kunna göra en sådan också. Om Brad Pitt, Leo DiCaprio och Johnny Depp kan vara "vackra killar" och sen blir seriöst tagna skådespelare så ska Keira Knightley, Scarlett Johansson m.fl. vara det också.

Vill avsluta med att ranka min favoritrollprestationer av Keira Knightley:

1. Anna Karenina (2012)
2. Atonement (2007)
3. Begin Again (2013)
4. Pride and Prejudice (2005)
5. A Dangerous Method (2011)
6. The Imitation Game (2014)
7. The Duchess (2010)
8. Laggies (2014)
9. Never Let Me Go (2010)
10. The Edge of Love (2008)